Sammanfattning




старонка4/7
Дата канвертавання24.04.2016
Памер475.02 Kb.
1   2   3   4   5   6   7

Fyller det någon funktion att sätta ett värde på varumärket - för externt bruk - för potentiella aktieägare, investorer och kapitalmarknaden i stort?
“Jag funderar över den låga kursen i Spendrups. Är det så att man inte fattar hur bra varumärken vi har? Vi har ibland känt att vi måste argumentera för vårt värde i företaget. Under det sista året har vi försökt mer. Till exempel har vi under aktie-marknadsdagarna lyft fram våra varumärken i stället för bara visa resultat- och balansräkningar rakt av.“

Hur skulle Ni vilja redovisa utgifter som investerats i varumärken? / Vad anser ni om aktivering av varumärkesutgifter i balansräkningen?
“Visst kan man tycka att man borde aktivera varumärkeskostnaderna om man ser det från en viss synvinkel, men å andra sidan är balansräkningen i många stycken till för kreditgivarna. Dessa börjar titta på balansräkningen först när man börjar bli orolig för saker och ting. Man använder balansräkningen för att se hur mycket man får tillbaka om företaget går i konkurs. I det läget har det ofta gått så långt att varumärkena förlorat sitt värde.“
“Mitt svar på denna fråga är kanske mer ett uttryck för att jag börjar bli gammal och konservativ.“
“Företaget Rolls Royce var visserligen inte särskilt lönsamt, ändå hade man en substans, nämligen varumärket, som det betalades ett antal miljarder D-mark för.“
“Vid en viss fas i företaget där man gjort stora investeringar, skulle det ha känts bra om man hade kunnat aktivera, då hade man vågat göra lite större investeringar. Som det är idag finns kanske ibland en återhållsamhet. Jag vet att jag måste ta den där kostnaden på årets resultat och då jag har press på mig att visa resultat redan nu kan jag inte investera alltför mycket. Om det blev accepterat att aktivera en sådan investering tror jag att företagen skulle bli mer offensiva och vågade.“
“Det finns även en annan aspekt på detta. Varumärkesinvesteringar är något man inte gärna vill visa för konkurrenter. Det finns visserligen mätningar där man man mäter bruttokostnaderna för mediautrymme för olika produkter, men jag tror att många företag, åtminstone vi, drar oss för att berätta hur mycket vi investerar i Spendrups. Om vi gör det så sitter konkurrenterna och tänker att de också måste investera, för att på så sätt behålla jämviktsbalansen.“

Skulle aktieägarnas värdering av Spendrups påverkas av om man aktiverar varumärken?
“Jag kan inte så mycket om hur aktieägare tycker och tänker, men jag skulle kunna gissa. Om jag själv skulle placera någonstans skulle jag känna mig tryggare om jag visste att det fanns en substans i form av mark och byggnader bakom ett aktievärde, än just varumärken.“

I debattartiklar framförs ofta synpunkten att mer av företagens immateriella eller “mjuka“ värden borde komma till uttryck i balansräkningarna. Det kan gälla varumärken, forskningsresultat eller human resources. Dessa synpunkter har inte fått gehör i IASC:s styrelse. I det utkast till rekommendation som väntas i höst har snarare skrivningarna successivt skärpts vad gäller möjligheten att redovisa egna immateriella tillgångar. Vad anser Ni om detta?
Här ger Jens Spendrup ett mer allmänt svar om nödvändigheten av förändring av lag-stiftningen i takt med att företagens struktur förändras från varuproducerande till tjänsteproducerande företag. Han anser sig dock vara för dåligt insatt i denna del av lagstiftningen.

Om förslaget i IASC:s senaste utkast genomförs kommer det att få till konsekvens att så gott som alla utgifter avseende immateriella poster kommer att kostnadsföras löpande. Bland annat av den orsaken har man föreslagit att informationen om sådana utgifter skall förbättras. Det finns därför ett krav på redovisning i not av årets utgifter bl a för reklam och liknande ändamål. Vad anser Ni om detta?
“När det kommer nya rekommendationer gäller de ju för alla och då är det ju bara att finna sig i det. Det finns ju ett visst värde i att alla bryggerierna redovisar på ungefär liknande sätt. Redovisningen blir ju intressant först då man kan göra jämförelser mellan olika företag. Då känns det bra att veta att Pripps, Spendrups och Falcon behandlar dessa frågor ungefär likvärdigt.“

Tycker Ni att det kan vara lämpligt att redovisa varumärkesinvesteringar på något annat sätt?
“Det finns något som heter Balanced Scorecard. Jag kan tänka mig att man i framtiden kanske redovisar mer nyckeltal åt det hållet för att visa substansen eller värdet. Om man kan visa hur ett varumärke ständigt tar ökade marknadsandelar eller betalas bättre per liter eller per kilo än andra jämförbara varumärken, då blir det mycket påtagligare att visa substansen och styrkan i varumärket.“

Har Ni någon uppfattning om hur andra företag i er bransch redovisar sina varumärken?
“Jag har inte sett att något annat företag tar upp varumärken, förutom vid förvärv.“

Hur upplever Ni att andra bryggerier och läskedryckstillverkare ser på aktivering av kostnader hänförliga till varumärken?
“Jag har ingen uppfattning om konkurrenterna på den punkten. Det försvårar att konkurrenterna inte är marknadsnoterade. Jag tycker att Spendrups årsredovisning är mest utvecklad. Om konkurrenterna lämnade ut lika bra information kanske jag skulle kunna dra mer slutsatser. De pratar gärna om sina varumärken i broschyrer, men det är inte mer än fagert prat.“

Hur uppfattas Spendrups varumärken av allmänheten? / Hur mäts detta?
“Visst görs mätningar. Just nu ser det väldigt bra ut för våra öl. Spendrups Original och Norrlands Guld uppfattas kanske som de starkaste varumärkena på marknaden just nu tillsammans med Carlsberg. Vi har faktiskt ryckt upp oss väldigt mycket tycker jag. I förande butik, där varumärkena finns inne bredvid varandra, säljer ofta våra folköl bäst.


5.3 Fallstudie II - TV4

TV4 har på bara några år utvecklats till Sveriges största TV-kanal, mätt med tittar-siffror. Kanalen finansieras med reklam och TV4 är den enda TV-kanal som har koncession att sända reklam-TV över det analoga markbundna nät som staten kontrollerar.




5.3.1 Bakgrund

1984 fick Gunnar Bergvall och Ingemar Leijonborg idén om en reklamfinansierad TV-kanal. Målsättningen de satte upp var att göra en heltäckande station, som skulle vara modernare och mer nyskapande än de befintliga kanalerna. Premiärsändningen ägde rum 15 september 1990.


Från början sändes TV4 via satellit, men målet var att söka koncession, d v s regeringens tillstånd att sända via marknätet. Kampen om koncessionen stod främst mellan TV4 och Jan Stenbecks Kinnevik med två kandidater, TV3 och M3. Beslutet skulle fattas före riksdagsvalet hösten 1991 och den parlamentariska beredningen förordade M3. Dock sköts beslutet upp till efter valet. TV4 och Kinnevik började då istället att förhandla om ett samgående, p g a osäkerheten över valutgången. Resultatet av dessa förhandlingar blev att Kinnevik köpte 30 % av aktierna i TV4 och att TV4 fick koncessionen.
Den 2 april 1992 började TV4 sända över marknätet. Två år senare var TV4 Sveriges största TV-kanal mätt i tittarsiffror. Idag är TV4:s tittarandel 27,6 %, medan SVT1 och SVT2 har andelar på 21,6 % resp 26,0 %. TV3:s andel uppgår till 9,5.60 I april 1994 noterades TV4 på Stockholms fondbörs O-lista, och sedan maj 1995 är de noterade på A-listan.


5.3.2 Affärsverksamhet

TV4-koncernen består av moderbolaget TV4, som driver den rikstäckande och mark-bundna TV-kanalen TV4, och dotterbolagen TV4-Text TV AB och TV4.se AB för internettjänster samt 15 hel- eller delägda lokal-TV-bolag, som sänder via marknätet i TV4:s regi. Koncernen driver alltså kommersiell TV, d v s den finansierar sin verk-samhet med att sälja reklamutrymme i TV-rutan. Det innebär att TV4 verkar på två marknader; dels reklammarknaden, dels tittarmarknaden. Genom att attrahera olika tittargrupper skapas en efterfrågan hos annonsörerna.61 För att få intäkter krävs att TV4 kan attrahera så många tittare som möjligt, vilket får till följd att kostnaderna för programverksamheten ökar.62


Den grundläggande publicistiska idén är att TV4 ska bedriva en publicistiskt fri och oberoende programverksamhet. Kanalen skall förmedla nyheter och annan information sakligt och utan andra hänsyn än dem som styrs av yttrandefrihetslagen och den enskildes integritet. TV4 skall tillgodose olika publikgruppers behov av orientering i samhället, god underhållning samt tillvarata TV-mediets möjligheter att förmedla upplevelser och stimulera fantasin. 63


5.3.3 Koncessionsavtalet

Koncessionsavtalet ger alltså TV4 rätt att sända över det markbundna nätet, detta ger en nära 100 % täckning, d v s att så gott som alla i Sverige kan se kanalens programutbud. Alternativet hade varit att fortsätta via satellit, såsom TV3, TV5 eller någon annan av de kommersiella kanalerna. TV4 har därför en unik ställning som den enda reklamfinansierade kanalen som distribueras via det markbundna nätet. Det nuvarande avtalet med staten gäller fr o m 970101 t o m 011231. För koncessionen är TV4 bundet att betala en avgift till staten enligt lagen om koncessionsavgift.64


Avgiften som TV4 betalar till staten, för koncessionen, består av två delar, dels en fast avgift, dels en rörlig. Den fasta avgiften uppgår till 50 Mkr per år, medan den rörliga baseras på de intäkter TV4 har av annonsförsäljningen enligt följande:

20 % av intäkterna i intervallet 750 - 1 000 Mkr

40 % av intäkterna i intervallet 1 000 - 2 000 Mkr

50 % av intäkterna över 2 000 Mkr

Avgiftens storlek är betydande, som exempel kan nämnas att för 1997 betalade TV4 koncernen 557 Mkr i koncessionsavgift och avgift för marksändning och distribution. Nettoomsättningen detta år uppgick till 1 846 Mkr.
I koncessionsavtalet uppställer staten ett antal krav på TV4 och dess verksamhet. Såsom exempel på dessa krav kan nämnas statens åläggande på TV4 att “Sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt.“ (1 § i koncessionsavtalet) Förbud mot åsiktsreklam råder. Självklart, gäller detta krav ej reklam eller program, som sänds på uppdrag av någon annan. Vidare skall “TV4 göra stora underhållningsprogram och svensk TV-dramatik tillgängliga för funktionshindrade“ (5 §), exempelvis textning av program. Staten ställer också krav på hög kvalitet (10 §), vilket vi för övrigt anser vara ett något diffust begrepp som inbjuder till fri tolkning (Vad är hög kvalitet?). TV4 måste också sända program för barn under 12 år minst 5 timmar per vecka under högsäsongen september - maj, av dessa måste minst 2,5 timme vara producerat på svenska eller något annat av de nordiska ländernas språk som orginalspråk (10 §). TV4 får inte sända sponsrade program som huvudsakligen är riktade till barn under 12 år (14 §). Med dessa exempel på krav och restriktioner vill vi visa att TV4:s verksamhet är till viss del styrd. Några liknande krav har inte TV4:s konkurrenter vilka sänder via satellit, exempelvis TV3 och TV5, på sig. Thomas Karlén, redovisningschefen på TV4, menar dock att dessa stipulerade krav har i mångt och mycket hjälpt TV4 i sin utveckling och även bidragit till den positiva respons som tittarna givit kanalen.65
Ytterligare en begränsande omständighet är att den totala reklamtiden som TV4 får sälja är maximerad till 10 % av sändningstiden. Dock får man sända högst 10 minuter reklam per timme under prime time, d v s mellan klockan 18:00 och 20:00, då TV-tittandet är som mest frekvent. Detta faktum medför att bolagets reklamintäkter har ett tak. Vi kan alltså teoretiskt räkna fram koncernens maximala intäkt hänförlig från försäljning av reklamutrymme.


5.3.4 Tittarmarknaden

Eftersom TV4 sänder via marknätet, består tittarunderlaget av så gott som samtliga hushåll i Sverige. Detta innebär att TV4 måste ta tittare från andra konkurrerande kanaler för att öka sina egna tittarsiffror. För närvarande har TV4 varit den största enskilda TV-kanalen mätt i tittarsiffror de senaste tre åren. 1997 års tittarandel uppgick i genomsnitt till 27,6 %.66



5.3.5 Reklammarknaden

Till en början kännetecknades TV-reklammarknaden av hög tillväxt, men tillväxten planade markant ut under mitten av 1990-talet.67 1996 års tillväxt var i stort sett noll fram till oktober.



Diagram: TV-reklammarknadens tillväxt i %

Av det totala beloppet som årligen omsätts på reklammarknaden i Sverige, utgör andelen TV-reklam ca 20 %. Motsvarande siffra för Europa är ca 30 %.68


Orsaken till det här förhållandet är inte helt klart. Thomas Karlén framhåller dock att en av de främsta orsakerna till detta torde vara det faktum att svensken tittar för lite på TV och i stället läser mer tidningar, i förhållande till övriga européer.


5.3.6 TV4-aktien

TV4-aktien noterades på Stockholms fondbörs O-lista den 15 april 1994, och sedan maj 1995 på A-listan. Den 31 december 1997 uppgick aktiekapitalet till 100 Mkr, för-delade på 20 000 000 aktier. Aktiens nominella värde är alltså 5 kr. Antalet aktier och aktiekapitalet har varit oförändrat sedan börsintroduktionen 1994. I början av 1997 fanns det 17 246 780 A-aktier och 2 753 220 B-aktier. Aktierna av serie B konverterades till A-aktier under 1997, därmed är samtliga aktier av serie A. En A-aktie motsvarar 10 röster. Antalet aktieägare vid utgången av 1997 var 6 313.


Vid börsintroduktionen såldes aktien ut för 100 kr, och steg direkt till 167 kr. TV4 förespåddes en lysande framtid på TV-reklammarknaden, vilken bedömdes, av flera analytiker, som en marknad med hög tillväxt. Såsom tidigare nämnts planade tillväxten ut på denna marknad.
TV4-aktiens utveckling har varit svag. En av de hämmande faktorerna på aktiekursen har varit TV4:s avtalsbrott med AirTime 1993.69 Kinnevik och TV4 hade lagt all för-säljning av reklamutrymme i det gemensamma bolaget AirTime. När näringsfrihets-ombudsmannen uttryckte sitt ogillande till denna koncentration av TV-reklam-försäljning, valde TV4 att avsluta samarbetet och bröt därmed avtalet med TV3. AirTime vann i skiljenämnd i slutet av 1994 och krävde 466 Mkr i skadestånd. Detta förklarar kursfallet i slutet av 1994. Det slutgiltiga beloppet fastställdes senare av ytterligare en skiljenämnd till närmare 92 Mkr. Koncessionsavtalet med staten omför-handlas under 1996. Dessa osäkerhetsfaktorer fick en dämpande effekt på aktiekursen. Tilläggas bör att TV4 aktien har en hög politisk risk eftersom man är beroende av det politiska läget, regeringen kan säga upp koncessionen i vissa fall om inte TV4 efterlever de krav som är stipulerade i avtalet.
Ytterligare en faktor som har inverkat dämpande på TV4 aktien är turbulensen kring ägarstrukturen.70 En av TV4:s hårdaste konkurrenter, Kinnevik, kontrollerar 22,4 % (31.12.1997) av aktierna, genom sitt dotterbolag MTG (Modern Time Group) Broadcasting AB, och är därmed den största enskilda ägaren i TV4.
5.3.7 Varumärket

Detta avsnitt bygger, till största del, på en intervju med TV4:s redovisningschef Thomas Karlén, gjord den 11:e juni 1998, på TV4:s huvudkontor i Stockholm.



Vad består TV4:s varumärke av?
Enligt Thomas Karlén består varumärket TV4 inte endast av själva “Fyran“, d v s själva logotypen, utan också av en kombination av alla de enskilda programmen och själva känslan som associeras med dessa och kanalen. Exempel på viktiga faktorer som bidrar till att skapa denna känsla för kanalen hos TV-tittarna är, bl a ljussättningen i programmen och en varm ton, och som Karlén själv uttrycker det: “Man ska få känslan av att ett visst program är ett TV4-program, genom att ljuset är på ett visst sätt, ´mysigt i soffan´ och att det känns hemtrevligt“. Vi kan konstatera att programmen presenteras med egna individuella logotyper i själva TV-rutan, i årsredovisningen och i reklamsammanhang i förekommande fall, exempelvis “Bingolotto“ och “På rymmen“.
TV4 producerar internt sett endast nyhets-, samhälls- och sportprogram, resten köps eller beställs av fristående produktionsbolag. Enligt Karlén är det viktigt för TV4 att inte enbart äga rättigheten att sända respektive program, utan även försäkra sig om rätten att använda programmen också i andra sammanhang. Exempel på sådana sammanhang, är försäljning av T-shirts, kepsar och CD-skivor med programmens logotype på. Dessa biintäkter utgör, visserligen, en ytterst blygsam andel av den totala omsättningen i företaget, men han ser en stor framtida potential här. Idag ligger andelen från dessa biintäkter på endast några promille; några miljoner kronor utav

1 848 Mkr, (totala omsättningen för 1997).



Vilka utgifter i företaget bidrar till att öka varumärkets värde?
Några större reklamkostnader har inte TV4, eftersom kanalen dagligen sänder program och gör således automatiskt “reklam“ för sig själv, enligt Karlén. Visserligen förekommer det viss annonsering i andra medier i samband med att man vill göra reklam för vissa speciella programsatsningar, exempelvis “Bingolotto“ och “På rymmen“.
Tabellen nedan visar reklamkostnaderna för “Bingolotto“ resp TV4 de senaste fem åren, mätta av SIFO. Vi vill poängtera att SIFO mäter “brutto“, vilket i detta sammanhang menas “vad TV4 skulle ha betalt utan eventuella rabatter“. Orsaken till att SIFO mäter “brutto“, beror på att de ej vill mäta respektive annonsörs förhandlingsskicklighet. Rabatten tros uppgå till ca 30 %. Tilläggas bör också att Sifo inte inkluderar direkt reklam, rinkreklam, speciella reklamjippon vid exempelvis hästhoppningstävlingar etc. Det som däremot ingår i dessa belopp är reklam i fack-,

dags-, kvälls- och populärpress, radio och TV (dock icke i egna kanalen) samt utom-husreklam.71


tkr


År

Bingolotto

TV4, exkl Bingolotto

TV4, totalt

1993

12 646

14 965

27 610

1994

24 343

16 029

40 373

1995

44 128

16 227

60 356

1996

46 664

8 472

55 136

1997

33 576

10 399

43 976


Tabell: TV4:s reklamkostnader de senaste fem åren72

De allra viktigaste utgifterna som bidrar till att höja värdet på TV4:s varumärke är programkostnaderna, eftersom det är programutbudet som påverkar tittarnas upp-fattning om TV4 och, som Karlén säger, “känslan“ som de förknippar med kanalen.



Däremot, ställer han sig tveksam till att betrakta koncessionsavgiften som en utgift av denna karaktär. Han poängterar, att utan koncessionen hade inte TV4 varit vad det är i dag, och definitivt inte kunnat pretendera på epitetet “Hela Sveriges TV-kanal“, vilket de faktiskt kan göra idag. Utan koncessionen hade kanalen förmodligen fått inrikta sig på någon mer specifik målgrupp. Karlén vill hellre betrakta koncessionsavgiften som en typ av skatt.

Hur viktigt är det med ett starkt varumärke / stark profil?
Karlén svarar:
“I takt med att det kommer fler TV-kanaler, vilket det sannolikt gör, så kommer det att bli oerhört viktigt att ha en speciell profil - inriktning. Där är vi väldigt tacksamma över att det hittills visat sig att vi är populära, och att ungdomar tycker att vi är favoritarbetsplatsen och mest kreativa arbetsmiljön och där man helst vill arbeta“
Sammanfattningsvis, framhåller han, att det är ytterst viktigt med ett starkt varumärke, dels för att attrahera TV-tittare, dels för att attrahera kompetenta medarbetare.

Hur redovisar TV4 varumärken?
I årsredovisningens balansräkning har TV4 under rubriken “Immateriella anläggningstillgångar“ inte någon rubrik för varumärken. Under rubriken finns istället två underrubriker: etableringskostnader resp goodwill, och i not redogör bolaget för vilka förändringar som skett under året. Vi kan alltså ej finna någon post med varumärken explicit i balansräkningen, ändå betonar företaget värdet av sitt varumärke och framhåller betydelsen av det i den löpande texten i exempelvis för-valtningsberättelsen.
Hur skulle TV4 vilja redovisa utgifter som investerats i varumärket?
Thomas Karlén ställer sig klart skeptisk till att aktivera utgifter som företaget haft i syfte till att upparbeta varumärken. På frågan om han kan tänka sig att aktivera denna typ av utgifter svarar han:
“Nej, där får jag nog säga att jag är väldigt konservativ. Jag har aldrig funderat på över huvudtaget att aktivera den typen av kostnader, varken reklamkostnaderna, eller vad man skall kalla den typen av kostnader...eller programkostnaderna.“
TV4 aktiverar sina programkostnader, eller som Karlén uttrycker det:
“Det är klart att vi aktiverar programmen som sådana, när vi köper rättigheter eller någon slags produktioner. Den (d v s produktionskostnaden; författarnas anm) är då bara aktiverad så länge till dess vi sänder den, men sedan har den inget värde längre.“
Dock reflekterar han, att programmen har ett värde vid repriseringar eller när man använder programmens namn eller “känslan“ som programmen associeras med, i något annat sammanhang. Vid repriseringar av program tillkommer oftast även reprisersättningar till skådespelarna.
För varje program eller produktion, upprättar TV4 en plan huruvida reprisering skall ske eller ej. De “rena“ inköpen, d v s program eller produktioner som TV4 inte varit med och producerat eller beställt av något fristående produktionsbolag, brukar man kostnadsföra löpande vid sändning. Om inköpet gäller för två eller tre sändningar kostnadsförs 50 respektive 33 % vid vart och ett av sändningarna. Som tidigare nämnts producerar TV4 i stort sett endast nyheter-, sport-, och samhällsprogram, dessa kostnadsförs direkt, d v s ingen aktivering förekommer.
För program som beställs från något av de fristående produktionsbolagen, exempelvis Wegelius eller Dabrowski, gör man en bedömning från program till program. Brukligt är att 10 % av programkostnaden förblir aktiverade om man planerar en reprisering, annars kostnadsförs allt som tidigare. För att exemplifiera tillvägagångssättet, nämns “Skilda världar“, en svensk dramaserie som går fyra dagar i veckan. Där kostnadsför man 80 % vid den ordinarie sändningen och 10 % vid eftermiddagsrepriseringen dagen efter, samt sparar 10 % till en eventuell reprisering någon gång i framtiden.
Vid behov görs justeringar av planen, exempelvis sparade man 10 % av programkostnaden för “Jeopardy!“, men när man ansåg att några tekniska möjligheter inte fanns att återutsända dessa program, och även tvivlade på tittarnas intresse, lät man kostnadsföra de kvarvarande 10 procenten, allt enligt Karlén.

Hur ställer TV4 sig till att aktivera programprofiler?
Tidningen Vision73 har gjort ett försök att värdera olika programprofiler i TV. Exempelvis värderades Leif “Loket“ Olsson (“Bingolotto“, TV4) till 118,8 Mkr, Robert Aschberg (TV3) till 91,5 Mkr och Claes Elfsberg (“Rapport“, SVT2) till 89,4 Mkr samt de tre TV4-profilerna Agneta Sjödin, Lasse Bengtsson och Kristian Luuk sammanlagt till mer än 102 Mkr.
Thomas Karlén ställer sig mycket tveksam till att över huvudtaget aktivera programprofiler. En av anledningarna är att TV4 inte äger dem; de kan när som helst byta arbetsplats. I Leif “Loket“ Olssons fall äger man inte heller programidén. Visserligen konstaterar Karlén att TV4 tjänar på att “Bingolotto“ och Leif “Loket“ Olsson syns i TV4. Det som han eventuellt kan tycka skulle kunna aktiveras är rättigheterna till programmen - han menar då rätten att få nyttja programmens idé, namn etc, i något annat sammanhang. Han uttrycker sig på följande vis:
“Det jag möjligen skulle kunna tänka mig att aktivera, är det här med när man har rättigheter runt ett visst program och hittar sidointäkter utöver den rena `spot´- för-säljningen där man då har en tro på att i framtiden kommer det här att generera pengar.“

1   2   3   4   5   6   7


База данных защищена авторским правом ©shkola.of.by 2016
звярнуцца да адміністрацыі

    Галоўная старонка