Nya bedömningsgrunder för bottenfauna




старонка2/5
Дата канвертавання25.04.2016
Памер381.9 Kb.
1   2   3   4   5

Användarmanual

Bakgrund


Miljöföroreningar påverkar bottenfaunasamhällen och leder till en gravis förskjutning i den relativa fördelningen mellan föroreningskänsliga och toleranta taxa.och speglar föroreningsläget av ett vatten. För bedömning av ekologisk status utnyttjas denna kunskap om skillnaden i tolerans mellan olika taxa av bottendjur. Information från många taxa som förekommer i ett prov vägs samman genom att konstruera olika typer av index som används för bedömning av miljökvaliteten. Makroskopiska bottendjur särskilt lämpade som indikatorer på föroreningsläget då de är relativt långlivade och ger därför ett integrerat mått på föroreningsläget.

EU:s ramdirektiv för vatten (Council of the European Communities 2000) kräver en indelning av ytvattenförekomster i olika typer, samt en bedömning av ekologisk status med ekologiska kvalitetskvoter (eng. Ecological Quality Ratio). Typindelningen av vattenförekomster är baserat på ett antal typologivariabler (t.ex. altitud, storlek och geologi). Ett förslag till typindelning för svenska vatten har utarbetats av Fölster m.fl. (2002). Motivet till en typindelning är att typerna skiljer sig signifikant och att typspecifika referensförhållanden kan fastställas. En ingående analys av befintliga svenska data har visat att det i de flesta fall inte föreligger signifikanta skillnader i bottenfaunsamhällen mellan olika vattentyper inom en och samma ekoregion (Illies 1978, se Council of the European Communities 2000). Utformningen av bedömningsgrunderna för bottenfauna följer därför indelningen av landet i tre ekoregioner som finns beskrivet i EU:s Ramdirektiv för vatten.



Överväganden (ekologisk relevans)


Anpassningen till ramdirektivet i detta förslag till reviderade bedömningsgrunder består: (1) i tydliga definitioner av referenskriterier, (2) i en regionalisering av bedömningsskalor till de ekoregioner som används inom EU:s ramdirektiv för vatten, (3) i bedömningsskalor som enbart är baserade på en avvikelse från ett ekoregionspecifikt referensvärde (”jämförvärde” i tidigare bedömningsgrunder), samt (4) av kontinuerliga skalor för ekologiska kvalitetskvoter. Därmed har tillståndsskalorna försvunnit och tillåter bedömningsgrunderna enbart en påverkansbedömning. Nytt i detta förslag till bedömningsgrunder är också introduktionen av multimetriska index för bedömning av surhet/försurning. Multimetriska index byggs upp av enkla index och utnyttjar den kumulativa informationen av enkla index som visar en signifikant korrelation med en påverkansgradient. Många länder i vår omvärld arbetar med utvecklingen av multimetriska index. I ett antal andra fall har välfungerande ”enkla” index, som ASPT, behållits. För dessa har vi kunnat ta fram bättre referensvärden och därmed förbättrade ekologiska kvalitetskvoter.

Kopplingen av bedömningsskalorna, i synnerhet gränsen mellan god och måttlig ekologisk status, till de normativa definitionerna i ramdirektivet är önskvärt. Där det har varit möjligt har vi tagit hänsyn till markanta biologiska förändringar längs påverkansgradienter, i andra fall har vi satt en 25%-ig avvikelse från referensvärdet som gränsen mellan god och måttlig ekologisk status. Överväganden och analyser som ligger till grund för dessa bedömningsgrunder finns i detalj beskrivet i bakgrundsdokumentet (Johnson & Goedkoop 2006).



Metoder


Bedömningsgrunderna har tagits fram med data från det nationella miljöövervakningsprogrammet som underlag. Det innebär att samband och index som har tagits fram är baserade på de provtagningsmetoder och -tider som används inom de nationella programmen för övervakning av sjöar och vattendrag. Dessa metoder sammanfattas i tabell 8 (se även Handboken för miljöövervakning). Tillämpning av bedömningsgrunder för prover tagna vid annan tidpunkt på året eller med avvikande metoder ska göras med försiktighet.

Tabell 8. Översikt över provtagningsmetoder och några viktiga detaljer som ska vara uppfyllda för att bedömningsgrunderna ska gälla fullt ut.

Vattentyp

Habitat

Metod

Provtagningsinsats*

Maskstorlek

(mm)


Antal

prov


Årstid

Sjöar

Exponerad litoral

SSEN-27828

60 s x 1 m

0,5

5

Höst




Profundal

SS 028190

**

0,5

5

Höst

Vattendrag

Strömsträckor

SSEN-27828

20 s x 1 m

0,5

5

Höst

* avses sparktiden och sparksträcka, ** ej tidsbereonde
En annan standardisering av metoderna som ligger till grund för denna analys gäller den taxonomiska upplösningen. För användning av bedömningsgrunderna tillämpas samma standardiserade lista som utgjorde del av förra bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999) och som även i slutet på detta avsnitt.
Som en gemensam nämnare för resultaten från olika bedömningar finns i ramdirektivet för vatten begreppet EK (ekologisk kvalitetskvot). En EK är ett värde mellan 0 och 1 som representerar status eller potential och beräknas som:

Där indexet minimumvärde är lika med noll (i samtliga bottenfaunaindex utom DJ) blir EK kvoten mellan uppmätt indexvärde och referensvärdet.


1   2   3   4   5


База данных защищена авторским правом ©shkola.of.by 2016
звярнуцца да адміністрацыі

    Галоўная старонка