Låt Europadomstolen sätta gränserna!



Дата25.04.2016
Памер31 Kb.
#30276
Låt Europadomstolen sätta gränserna!

I ett läge där hastigt tillkomna specialregler för

terroristbekämpning hotar att inskränka grundläggande

mänskliga rättigheter bör frågan om gränserna avgöras

av Europarådets domstol.
"I krig tystnar lagarna" skrev den gamle romaren Cicero

(106 - 43 f.v.t). Därmed menade han att den romerska rätten

- som är ett av källflödena i den västerländska rätten

- inte kunde hålla på alla regler när det pågick krig.


Vid den tiden var det Rom som definierade umgängesreglerna

mellan länder och folk. Pax Romana var den tidens folkrätt:

fred på Roms villkor. På 1800-talet gällde Pax Britannica som

norm. Efter andra världskrigets slut gjorde Sovjetunionen

våldsamma försök att etablera Pax Sovietica, sista gången

i Afghanistan 1979.


Efter Berlinmurens fall 1989 har USA drivit Pax Americana.

Sedan den 11 september har USA försökt definiera om

folkrätten på basen av amerikanska behov i

terroristbekämpningen. Speciella lagar skall gälla, bl.a.

åsidosätts grundläggande rättsregler för domstolar.
Så har USA bl.a. förmått FN och EU att "frysa" tillgångarna

för misstänkta terrorister eller terroristmedhjälpare. I

Sverige har tre invandrare med somalisk bakgrund fått sina

pengar "frysta" utan möjligheter till överklagan. En av

somalierna är socialdemokratisk riksdagskandidat.
Idag ser USA mänskliga rättigheter som ett hinder i

bekämpandet av mänskliga rättigheter. Men så har det

inte alltid varit. Efter andra världskrigets slut var

USA en av de kraftfullaste tillskyndarna för folkrättsligt

bindande deklarationer och konventioner till skydd för

mänskliga rättigheter. På den tiden uppfattade USA

mänskliga rättigheter som ett skydd mot dåtidens värsta

terrorism, nämligen sovjetkommunismen.


Eleanor Roosevelt (1884 - 1962), änka efter presidenten

Franklin D. Roosevelt (president 1933 - 1945), var en av

portalfigurerna bakom tillkomsten av FN-deklarationen om

mänskliga rättigheter (1948). Hon var ordförande i FN:s

kommission för mänskliga rättigheter 1946 - 1951.
Europarådets konvention om mänskliga rättigheter tillkom

vid samma tid mot bakgrund av bl.a. nazisternas övergrepp

mot människor. Nazisterna nyttjade ständigt förevändningen

att de jagade den tidens "terrorister". Folk expedierades

utan domstolsbeslut.
Därför skapade europarådskonventionen regler om

domstolsprövning vid tvångsingripanden mot människors

intressen. Sverige har faktiskt en gång blivit fällt av

Europarådets domstol för mänskliga rättigheter för att

möjligheter till sådan prövning saknades. Det var i det

s.k. Pudas-fallet med en norrlänning som fått sitt

trafiktillstånd indraget utan möjligheter att överklaga.

Ärendet gick som en följetong på 1980-talet. Fällningen

ledde till att den svenska lagen ändrades.
Vad kan då somalierna göra? Eftersom frysningen av deras

tillgångar i Sverige är ett beslut av en svensk myndighet

skall de anföra förvaltningsbesvär i länsrätten. Talan

skall inriktas på att det inte finns någon

besvärshänvisning i beslutet, varpå en förvaltningsdomstol

måste pröva hur man skall förfara med denna, för Sverige

hittills okända typ av ärenden. Om länsrätten avvisar

deras talan skall de gå vidare till kammarrätt och

regeringsrätt. Om inte det räcker skall de överklaga ända

till Europarådets domstol för mänskliga rättigheter

i Strasbourg.
En sådan prövning är viktig för att somalierna skall

återfå kontrollen över sina pengar. Men det är långt

viktigare att prövningen ger möjligheter att avgöra

vilken del av folkrätten som väger tyngst: laga styre

och skydd för mänskliga rättigheter eller tillfälliga

åtgärder mot terrorism.


Några länder förbehåller sig rätten att pröva om deras

diplomater lovat bort allt för mycket av de egna

medborgarnas frihet. Det gäller särskilt USA och

Tyskland. USA:s högsta domstol prövar regelbundet

grundlagsenligheten i lagar och praxis. I USA kan en

stark intressegrupp gå till domstol för att upphäva en

lag. USA accepterar inte heller att amerikanska

medborgare ställs inför internationella

krigsförbrytartribunalen i Haag. Detta skapar

en ohanterlig symmetri i folkrätten.


Om USA fortsätter att hävda asymmetriska maktförhållanden

i folkrätten återstår för andra länder som vill värna

sina medborgares fri- och rättigheter bara att skriva

in en reservation vid ratifikationen av internationella

konventioner, resolutioner m.m. Den bör innehålla ett

klart besked att det egna landets ratifikation träder

i kraft först vid USA ratifikation samt att den

återkallas om USA gör det samma.


Slutligen finns det ett kryphål som regeringen kan använda

när situationen blivit allt för absurd. Det handlar om att

bevilja nåd eller abolition enligt Regeringsformen (RF 11:13).

Åtminstone bör regeringen nyttja den i fallet med den

socialdemokratiske riksdagskandidaten för att inför en ojämn

valutgång inte skrämma bort en viktig marginalgrupp väljare.


Efter världshistoriens värsta terrordåd, tolv år av nazityska

övergrepp i industriell skala mot mänskliga rättigheter,

bestämde sig segrarmakterna - inklusive USA - att lagarna

skulle gälla även under krig och terror. Domstolarna skulle

få sista ordet. Därför är det rimligt att Europarådets

domstol även prövar var gränserna skall gå för ingrepp i



mänskliga rättigheter i kampen mot terrorismen.

Thure Jadestig


Поделитесь с Вашими друзьями:




База данных защищена авторским правом ©shkola.of.by 2022
звярнуцца да адміністрацыі

    Галоўная старонка