Dagbok under en resa till småland, skåne och danmark sommaren 1 8 4 7




Дата канвертавання26.04.2016
Памер116.82 Kb.


FÖRENINGEN ELIAS FRIES ÄTTLINGAR

Skriftserie 13


Dagbok

under en resa till

SMÅLAND, SKÅNE och DANMARK
sommaren 1 8 4 7

af

Tore Fries


Upsala 1 8 4 9


2005
INLEDNING
Denna dagbok är skriven av Elias Fries’ äldste son, Thore. (Som ung skrev han sitt namn Tore utan h.) Han var född den 28 oktober 1832 och hade alltså ännu inte fyllt femton år, när han tillsammans med sin far fick delta i det stora skandinaviska naturforskarmötet i Köpenhamn 1847. Han var mycket väl lämpad för detta. Av hans dagbok framgår tydligt hans intresse för botanik - han är ibland lätt irriterad över en del ”spektakler”, som hindrar honom från att studera floran i naturen - och hans växtkännedom är redan stor. Han blev ju småningom, även han, professor i botanik i Uppsala.

I början av dagboken berättar han att hans mamma, hans systrar Sally och Sanna och han själv skulle fara och hälsa på hans farmor och fastrar i Växjö, medan hans pappa skulle stanna längre i Uppsala och senare ensam resa direkt till naturforskarmötet i Köpenhamn. Men i Växjö ändrades detta, och Thore fick följa med sin pappas kusin, Johan Forsander, till Köpenhamn. För Thore blev det, kan man säga, på så sätt två skilda resor, först en resa till släktingar i Småland den 17 juni till den 7 juli, skildrad på åtta sidor, och sedan Köpenhamnsresan med naturforskarmötet, elva sidor, och därpå fem sidor om hemresan.

En del släktingar nämns, Thores farmor, Sara Lisa Wernelin, och ”fastrarna Vernelin” i Växjö, hans mormor, Susanna Wieslander, hans ”morbror Noack” (Noach Wieslander) och hans ”morbror Lameck” (Lamech Rydeman, gift med Lotta Wieslander), båda morbröderna var präster i Småland, Johan Forsander, domkyrkosyssloman i Växjö m.fl.

Dagboken, i oktavformat, tillhör Uppsala universitetsbibliotek. Margit Wennstedt i Umeå skrev ut dagboken med sin vackra handstil. Nils-Erik Sandermann Olsen, Köpenhamn, Linnéforskare och numera även Elias Fries-kännare, har skrivit dagbokstexten på dator, och Anders Fries har redigerat texten.

Dagbokstexten är noga utgiven efter handskriften, dock med vissa undantag. En del uppenbara skrivfel har rättats. En och annan inkonsekvens i stavningen har justerats. Thore har iakttagit det dåtida bruket att låta vissa växters artnamn, vanligen tidigare släktnamn, börja med stora bokstäver, versaler, t.ex. Spiræa Ulmaria (älggräs). Vi har givetvis återgivit detta, och vi har även följt honom, när han någon gång har använt en versal felaktigt.

Det var en duktig fjortonåring som förde denna dagbok. Där finns en mängd iakttagna växter förtecknade, och genom de korta referaten av förhandlingarna får man faktiskt en liten inblick i botanikens ställning i Norden på 1840-talet. Med lätt humor berättar han om faderns syn på Dannebrogsorden som han just fått av kungen. Dock missar han lite den komiska poängen, när han berättar att pappan glömde drottningens blombukett i vagnen, när han for från slottet.



1 8 4 7

I. Nedresan till Vexiö och lsta vistandet derstädes.

Den 17 Junii

Till följe af flera års inbjudningar af Farmor och Fastrarne Vernelin i Vexiö, hade det blifvit beslutadt att vi i år skulle fara ned till Småland. Detta beslut sattes i dag i verket i det Mamma, Sally, Sanna och jag kl. 8 fm stego ombord på Ångfartyget Upsala för att fara till Stockholm. Pappa skulle quarstanna i Upsala till den 2 Julii, då han skulle fara till Kjöbenhavn för att bivista Naturforskaremötet derstädes. På hemvägen skulle han sammanträffa med oss i Vexiö och sedan derifrån återvända hem. De öfriga syskonen quarblefvo i Upsala.

Men nu till resan.

Vi foro såsom nyligen sades kl. 8 f.m. från Upsala. Hela dagen hade vi ett det herrligaste väder. Solen sken klart och ingen molnfläck syntes på den klara himmelen, “Upsala” klyfde fräsande böljorna och snart syntes ej mer de höga tornen af Upsala Domkyrka, Ulltuna, Liljekonvaljeholmarne och Sunnersta skymtade förbi oss och nu bebådade ett skott att vi voro vid Flottsund. “Upsala” upphörde nu att vaggas af “Fyris klara böljor” och Vaxala kyrktorn, som på afstånd åskådade vår färd, upphörde nu att synas. Kungshamn, Vårdsätra, Dalby kyrka, de i botanisk hänseende märkvärdiga öarne Skarholmen och Fläskjan, Krusenberg, Alsike kyrka, det stolta Skokloster, Häggby kyrka, Finstaholm, Eriksund, Håtunaholm, Signildsberg, Aske, Sigtuna med sina ruiner, Almare-Stäk, Lennartsnäs, Torstenssons boning, Görväl, det vackra Riddersvik, den tecka Kalfudden, Drottningholm m.fl. ställen förbiforos. Nu började den ofantliga massan af jagter och båtar låta oss förstå vårt närmande till Stockholm. Helsten, St. Hessingen och Marieberg förbiforos och nu ligger Stockholm, Sveriges sköna konungastad för våra blickar, framkallad såsom genom ett trollslag. Vi foro förbi Karlshäll och ligga vid Riddarholmen. Klockan slår nu 2.

Sedan vi nu flyttat våra saker ombord på Propell-Ångfartyget Jönköping, med hvilket vi i morgon skola afgå och skrifvit hem, gingo vi upp att bese staden. Vi voro på thèe hos en Fru Axelson, hos hvilken pappa bor när han er i Stockholm. Sedan ledsagade oss Mamsell Axelson ut i staden och voro, då Hans Majst Konungen kl. 7 kom hem från en resa till Småland och Vestergöthland, uppe på slottet. Öfver natten lågo vi på Jönköping.

Bland växter jag i dag anmärkt voro Viburnum Opulus och Sorbus Aucuparia ej förr blommande sedde af mig i år. Den förra sågs flerestädes på Mälarens stränder, den sednare vid framkomsten till Stockholm.



Den 18 Junii

Efter en sömnlös natt, emedan vi hela tiden stördes af en liten gosses skrik, foro vi klockan 5 på morgonen från Stockholm. Var förra dagen vacker, så var denna motsatsen. Regn och mulen himmel (utom en liten stund på aftonen) fortfor hela dagen. Icke dess mindre satt jag hela dagen uppe på däck för att få se de många vackra och historiskt märkvärdiga ställen, som förbiforos. Några af dessa äro Kungshatt, Norsborg, Sturehof, Ekerö kyrka, Kaggeholm, Högtorp, Södertelje (kl. 8 f.m.) Ytter Järna, Hörningsholm, Enskär och Arkö båkar, Stegeborg, den vackra Själviks kyrka, Husby, Eggby, Mem, Söderköping dit vi anlände klockan 6 e.m. samt slutligen Mariehof. I Söderköping var jag i land och besåg Sanct Ragnhilds källa samt träffade till min stora förvåning Mag. Andersson.

Flera vexter, som jag ej förr i år sett, sågos i dag blommande såsom Tragopogon pratensis, Geranium sylvaticum, Arabis hirsuta, Prunus spinosa, Campanula rotundifolia, Convallaria majalis, Anchusa officinalis, Hyoscyamus niger, Asclepias Vincetoxicum, Intybus praemorsus, Lychnis Viscaria, Trifolium pratense, Veronica Chamædrys, Vicia Cracca och Scorzonera humilis, den första växt, jag såg på resan som ej finnes vid Upsala. Den togs vid Söderköping.

Den 19 Junii


Då jag i dag kl. 5 på morgonen uppvaknade, hade vi redan passerat sjöarne Asplången och Roxen, så att jag gick miste om att få se dess omgifningar. Bergs slussar passerades just nu. Utom många andra vackra och märkvärdiga ställen som i dag sågos och hvilka jag förbigår, må följande nämnas: Vreta Kloster, Brunneby, Heda slussar, Ljungs herregård och kyrka, Kungs-Norrby, ännu ett Brunneby, Valsta och Husbyfjöl, hvarefter vi inkommo i Boren, vid hvars stränder följande ställen syntes: Hälla, Krigsbergs 600-åriga kyrka, Österskog, Ekbyborna kyrka, Storberg, Ulfåsa, Asks kyrka, Carlhult och slutligen Motala. Medan Ångfartyget derstädes passerade slussarne var jag i land dels att botanisera dels hos en Fru Törngren, som vi känna sedan hennes vistelse i Upsala. Sedan vi besett Platens graf, stego vi åter ombord och kommo ut på den klara Vettern, der vi sågo Vadstena, Carlsborg, den märkvärdiga klippan Jungfrun, Omberg, Hjo, Brahehus, Visingsö och slutligen Jönköping, dit vi anlände kl. 1/2 7 e.m.

Vädret i dag var alldeles motsatt gårdagens, ty hela tiden var det vackert (utom en liten stund på e.m. då det regnade). Medan vi voro i Canalen, sågo vi hela tiden de herrligaste trakter; i synnerhet var trakten mellan Heda och Valsta vackra.

Bland blommor anmärkte jag flera detta året ej förr sedda, såsom

– Vid Canalen



Trollius europæus, Primula farinosa, Ledum palustre, Pedicularis palustris, Menyanthes trifoliata, Orobus niger och tuberosus, Hieracium Pilosella och Cratægus Oxyacantha.

– Vid Motala



Anthyllis Vulneraria, Polygala uliginosa och vulgaris, Turritis glabra, Ajuga pyramidalis, Linum chartarticum, Melampyrum sylvestre, Hieracium Auricula och fallax, Medicago Lupulina, Scleranthus annuus, Vicia sepium, Anthemis arvensis och Barbarea præcox. Dessutom sågos blad af Oxytropis pilosa, en Orchis (jag minnes ej hvem troligen incarnata) samt bladen af en mellanform mellan Valeriana officinalis och sambucina.

– I Jönköping

Endast Ranunculus sceleratus.

Den 20 Junii

Hela denna dag var regnig och mulen.

Sedan vi hos Directeur Råhlin intagit en grundlig frukost och besökt några slägtningar och bekanta i Jönköping, satte vi oss upp i en vagn för att fara till Barkeryd. Intet märkligt hände förrän vi kommo 3/4 mil utom staden då vagnen gick sönder, nära Rogberga prästgård. Emedan [jag] är mycket bekant med Prosten Sjöström derstädes togo vi af vägen och quarblefvo der hela dagen. Jag fick således tillfälle att botanisera deromkring och fann: Salix fragilis (på vägen till Jönköping), Salix pentandra, Euphrasia officinalis, Geranium pusillum, Carex pulicaris, Rhinanthus minor, Carex filiformis, Pedicularis sylvatica, Calla palustris, Sagina procumbens, Dianthus deltoides, Stellaria graminea, Rubus idæus och Chamæmorus, Scirpus lacustris och palustris, Schrophularia vernalis och Phalaris arundinacea colorata (på Kyrkogården). I prästgården sågs äfven i ett vattenglas Euphorbia Cyparissias hvilken sades vara kommen från Strömsberg, 1/2 mil derifrån.

I Rogberga träffade jag äfven Mag. Ahlander, en bekant, sedan han studerade i Upsala.



Den 21 Junii

Vädret var mycket vackert i dag hela tiden. Emedan vagnen ej kunde blifva lagad förrän kl. 3 på e.m., företog jag i sällskap med Mag. Ahlander en excursion til Klefva bergen, hvilka ligga 1/2 mil härifrån. Vegetationen derstädes var mycket mager, utsigten desto vackrare. De blommor jag fann derstädes voro endast: Erigeron acre, Vaccinium Myrtillus, uliginosum och Vitis Ideæ, Nardus stricta, Trientalis, Hieracium murorum sylvaticum, Geranium Robertianum, Potentilla Tormentilla, Sedum acre, Veronica Beccabunga samt Alsine rubra.

Kl. 3 e.m. fortsatte vi vår resa och anlände kl. 1/2 7 till Barkeryd, hvarest vi tillbragte natten.

Den 22 Junii

Förmiddagen var mulen, men på e.m. var himmelen åter alldeles klar och ren.

Jag var i dag och besåg den vackra nybyggda Barkaryds kyrka ock gick sedan och botaniserade vid sjöstranden, men fann endast: Limosella aquatica, Helianthemum vulgare, Triglochin palustre, Ranunculus Flammula, Spiræa Filipendula, samt flere Carices ss. C. panicea, Oederi canescens m.fl. Kl. 1/2 6 foro vi från Barkeryd och kommo kl. 1/2 12 till Svenarum, der vi tillbragte natten.

Den 23 Junii

Vädret var fortfarande vackert hela dagen. Kl. 6 på morgonen foro vi från Svenarum och foro så hela dagen till dess vi kl. 7 e.m. anlände till Vexiö och mottogos af Farmor och Fastrarne.

De blommor jag i dag såg vid vägen voro: Orchis maculata, Vaccinium Oxycoccos, Spergula arvensis, Sorbus Scandica och Hottonia palustris. Fagus sylvatica sågs likaledes vild för första gången. (Vid Motala fanns den planterad.)

Den 24 Junii

Vädret var hela dagen vackert. På f.m. var jag med Morbror Noack till Hemsjö, hvarest han höll predikan. På e.m. voro vi ute på Domprostgärdet, dit Morbror Lameck oförmodadt kom. Äfven kom dit Calle Rogberg. Calle Wennberg och Janne Wittlock sökte jag deremot fåfängt.

Nya växter för i dag voro följande: Pyrola uniflora (på vägen till Hemsjö), Lychnis flos cuculi, Myosotis palustris, Cratægus monogyna (alla på Domprostgärdet) och Calla palustris (vid Hemsjö).

Den 25 Junii

Vädret fortfor att vara vackert. På f.m. var jag hos Calle Wennberg, men Janne Wittlock sökte jag 4 gångar förgäfves. På e.m. var jag, Calle Rogberg och C. Wennberg ut till Solberget, hvarvid jag tog Majanthemum Convallaria, Sedum annuum, Galium boreale, Melica nutans, Cynosurus cristatus. Inne uti staden sågs Crepis tectorum. På aftonen satt jag länge hos Calle Rogberg och “karpade” [’samtalade, disputerade’].


Den 26 Junii


Vädret föränderligt: på morgonen regn, sedan mot kl. 10 klart och solsken, på e.m. kl. 3-6, åter regn, hvarpå det åter blef vackert.

Jag var på e.m. bjuden till Rådman Wittlock, der jag besåg J. Wittlocks samlingar. Hans snäcksamling och växt-dito voro mycket stora, men i dyrbarhet öfverträffas de dock af hans antiquitetssamling, bestående af 223 Nr, största delen stenyxor och dito knifvar.

De enda nya blommor jag i dag såg voro Briza media och Achillea Millefolium.

Den 27 Junii

I dag foro Morbror Noack, jag, S. Heurlin och A.Vennberg under det vackraste väder till Tegnaby, der Morbror predikade, och sedermera till Väckelsång, dit vi anlände kl. 1/2 3 e.m. Kl. 4 började åskan att gå och regn att falla till kl. 7, hvarefter det vackra vädret åter inträdde.

Blommor, nya för i dag äro: Nymphaea alba (vera) och lutea (på vägen till Tegnaby), Arnica montana, Potentilla argentea, Plantago major, Trifolium repens, Rhinanthus crista galli samt Geum urbanum (alla vid Väckelsång).

Den 28 Junii

Vädret fortfor att vara vackert. Dagen tilbragtes hos Prof. Lindgren i Väckelsång. Den vackra kyrkan besågs, äfvensom jag sökte, ehuru förgäfves, efter Coeloglossum viride, hvilken växer härstädes. Deremot fann jag en växt, som ej hör til Upsala-Floran, nemligen Leontodon hispidum, hvilken jemte Dactylis glomerata utgöra de enda blommorna för dagen.



Den 29 Junii

Vädret var fortfarande vackert. På f.m. var jag och badade vid Lidhem (1/2 mil från Väckelsång) samt på e.m. foro vi åter till Vexiö. På vägen stadnade vi vid Ingelstad, hvarest vi besökte Kung Inges der belägna grafhög. På aftonen var Farbror Forsander med mig på den nya Kyrkogården, der vi togo Euphorbia cyparissias. Dagens öfriga blommor voro: Juncus squarrosus (Ingelstad), Comarum palustre, Orobus tuberosus, Gymnadenia Conopea, Lysimachia thyrsiflora (Domprostgärdet) och Bromus tectorum (inne uti staden).



Den 30 Junii

Vädret var hela dagen vackert. På e.m. var jag med Mamma och syskonen hos Målare Mobergs på bjudning, hvarifrån vi hemkommo kl. 9. Föröfrigt intet. De blommor jag i dag tog voro Euphorbia cyparissias på Hospitalsgården och Triticum repens samt Epilobium montanum på Domprostgärdet. Den förstnämnde var öfverblommad.



Den 1 Julii

Vädret förmiddagen vackert, men på e.m. regn och mulet. På e.m. följde jag med Morbror Noack till Osaby, 1 mil från Vexiö, der General Hedenstjerna bor. Morbror Lameck är der såsom informator och det var ejentligen för att träffa honom som vi dit foro. Kl. 1/2 10 på aftonen foro vi derifrån och anlände kl. 11 till Vexiö. – Växter för i dag äro: Iris pseudacorus, Scabiosa arvensis, Rhamnus frangula, Galeopsis versicolor och Ladanum, Schrophularia nodosa, Erodium cicutarium, Galium palustre och Cirsium palustre, alla vid Osaby.



Den 2 Julii

Vädret hela dagen mycket vackert. På aftonen var jag på spectaclet, der pjeserna “Femhundra Rdr Bco” och “Mag. Bläckstadius” uppfördes. Växter för i dag äro endast Erysimum cheiranthoides, Galium uliginosum och Prunella vulgaris.



Den 3 Julii

Vädret på f.m. vackert; på e.m. regn. På e.m. var en stor fruntimmersbjudning hos Farmor.

Växter för i dag äro: Veronica scutellata villosa, Apargia auctumnalis, Hypochæris maculata och Epilobium palustre.

Den 4 Julii

Vädret var vackert. På e.m. var det stor bjudning hos Farmor för gossar och flickor, så att jag endast såg Urticæ urens et dioica blommande.



Den 5 Julii.

Vädret var fortfarande vackert. – Blommor för i dag äro: Campanula rotundifolia, Scutellaria galericulata och blad af Myrica Gale.



Den 6 Julii

Vädret fortfor att vara vackert. På morgonen voro Morbror Noack, jag och Sören Heurlin ute på Vexiö sjö och metade, men fingo endast några Aborrar och Mörter. På e.m. voro vi bjudna till Dr Vennberg, derifrån vi hemkommo kl.11 på natten.

Blommor för i dag voro: Filago montana (på den obebygda platsen utanför Vennbergs), Holcus lanatus (på Vennbergs gård och Domprostgärdet) och Lathyrus pratensis

Den 7 Julii


Vädret var fortfarande vackert. I dag, i går och nu följande dagar hålles här nykterhetsmöte. I dag blef jag helt angenämt öfverraskad af Farbror Forssander, som lofvade mig att i morgen få medfölja honom till Carlshamn och Köpenhamn – hvarom mera i morgon.

Den enda blomma jag tog i dag var: Silene noctiflora (i Farmors trädgård).



Slut på 1sta Afdelningen

II. Resan till Köpenhamn och vistelsen derstädes.

Den 8 Julii

Enligt hvad redan blifvit nämndt foro Farbror Forssander och jag i dag kl. 4 på morgonen till Vexiö. Solen sken klar hela dagen, forgyllande det vackra landskap, hvarigenom vi färdades. Kl. 1/2 8 e.m. framkommo vi till Carlshamn efter 81/2 mils färd.

De blommor, som jeg såg vid vägen äro: Thymus Chamædrys, Lamium album, Carpinus Betulus, Jasione montana, Aquilegia vulgaris, Senecio Jacobæa, Spiræa Ulmaria, Paris quadrifolia, Inula Helenium, Rosa canina, Leonurus cardiaca och Hypericum quadrangulum.

Efter framkomsten besågo vi staden och dess hamn, hvilken nu höll på att blifva färdig. Under dessa vandringar fann jag endast Chenopodium vulvaria och Aster Tripolium.



Den 9 Julii

Vädret var ruskigt och regn föll hela dagen med korta uppehåll. Kl. 10 f.m. kom Ångfartyget Gottland från Stockholm, för att föra Naturforskarne till Köpenhamn. Pappa var äfven ombord. Kl. 1/2 2 foro vi från Carlshamn under stickande storm, så att vågorna slogo öfver bord. Anblicken på däck var högst bedröflig: öfverallt lågo sjösjuka passagerare och under däck var förhållandet enahanda. Jag tänkte hålla mig uppe på däck hela tiden, dels i förtröstan, att fienden sjösjukan, då minst skulle kunna anfäkta mig, dels för att rigtigt få njuta af det storartade skådespelet af vågornas rasande kamp med hvarandra. Men snart var mitt mod slut då en störtsjö ur min mun bevisade vanskligheten af alla mina önskningar och förhoppningar. Jag måste ned i kajutan föt att komma i ro och få min envisa fiende besegrad.



Den 10 Julii

Hela natten fortfor sjukdomen och i kajutan, der öfver 50 sjösjuka passagerare voro samlade, uppkom en odräglig lukt samt hetta. Obehaget ökades ännu mer af mörkret, då man för skeppets krängning ej kunde få något ljus. Kl. 12 på natten kom Kaptenen ned och berättade att Bornholms fyr syntes, men jag kunde ej gå upp att betrakta detta skådespel och få voro de dertil förmögna. Pappa var en af de få, med hvilka sjösjukan ej hade någon makt. För att undvika obehaget att stranda på bankarne vid Sandhammar, vände Kaptenen nu fartyget rakt mot vester, så at vi foro förbi Ystad, der fartyget måste landsätta passagerare. Vi inkommo således dit från S.V. i stället för S.O. Jag gick som hastigast i land för att blifva sjösjukan quitt, men såsnart vi åter voro ute på hafvet, infann sig åter min plågoande och först då vi omkring kl. 5 e.m. fingo Danska landet i sigte började den att flykta bort. Emellertid nalkades jag med klappande hjerta det ställe

“Der sundet tar i famn,

Det sköna glada Kjöbenhavn”

Vid 3-Kronor saluterades ångbåten och straxt derefter kom en båt med naturforskare ut och helsade de Svenska bröderna välkomna. Hela stranden vid Toldboden var beklädd af menniskor. – Med glädje beträdde jag brödrarikets jord, samt blef tillika med Pappa förd till Botaniske Have, hvarest Professor Schouw mottog oss med största gästfrihet och vänlighet.

På aftonen hölls ett förberedande möte, der val af ordförande i de olika sektionerna företogos. Pappa valdes till ordförande i Botaniska Sektionen, som har sina sammankomster i Botaniske Have. För öfrigt se den “Beretning om Naturforsker-Mødet den 10 Julii”, hvilken sedermera utdelades.



Den 11 Julii

Det var en herrlig Söndag. Min förmiddag tillbragte jag i Botaniske Have i dess herrliga växthus, der Palmer, Mexicanska Orchideer, Nepentes destillatoria, Nymphæa coerulea, Cereus nycticalus m.fl. praktfulla och utmärkta växter nu blommade. Den yttre trädgården var lika väl ordnad samt rik. På e.m. gingo Titus Schouw och jag till Fredriksberg. Tusendetals menniskor hvimlade vid detta herrliga ställe och jag tyckte mig höjd till högre rymder.

Pappa och de öfriga naturforskarne voro i dag hos Hans Majt Konungen på Eremitagen, hvarest en Lysande Diner gafs, från hvilken Pappa hemkom kl. 10 på qvällen. – Det myckna utmärkta, som jag i dag såg, drog nästan helt och hållet mina ögon från växterna så att jag endast bland vilda växter anmärkte Bellis perennis och Malva silvestris.

Den 12 Julii


Solen gick upp lika strålande och klar som gårdagen.

Kl. 10 höllo Botanisterna sitt första sammanträde i Botaniske Have, hvilket jag bevistade. Pappa öppnade då sammankomsten med et tal, hvarefter han afgaf en öfversigt öfver slägtet Hieracium.

Derefter uppstod Dr J. Lange och framkastade ett förslag till en bytesförening mellan de 3 Nordiska rikenas Botanister. Pappa föreviste derpå den nu färdiga 12de Fascikeln af Herbarium Normale samt slutligen utdelade Docenten J. Lange åtskilliga blommor från Möen, hvaraf jag bekom Viscum album, Cephalanthera pallens och rubra, Erysimum hieracifolium, Orchis pyramidalis, Arabis arenosa och Alsine viscosa. Kl. 12 slutades denna första sammankomst, sedan en “kort over den botaniske Have i Kjöbenhavn 1847“ ”Det skandinaviske Naturforsker-Selskabs Forretningsorden ved Mødet i Kjöbenhavn Juli 1847" “Beretning om Naturforsker-Mødet i Kjöbenhavn d. 10 Julii” och en förteckning på de ställen och samlingar, hvilka för Naturforskarne stode öppna, blifvit utdelade.

Kl. 1 hölls i Universitetssalen allmänt möte inför Kongen och en stor massa med menniskor. Conferentsraad Örsted höll der först ett föredrag öfver den “Indflytelse, Naturvidenskaben bör udöfve paa det nordiske Sprogs fælles Udvickling”. Biskop Agardh uppträdde derefter och uppgaf ett förslag att gemensamt arbeta på ett populairt utbredande af Naturvetenskaperna, hvilket han trodde kunna vinnas genom en naturhistorisk tidskrifts utgifvande. Professor Hansteen framställde derefter “Lufttrykkets Uligheder i forskjellig Afstand fra Aequator”.

På eftermiddagen besökte derefter Naturforskarne Botaniske Have, hvarest jag tillbragte nästan hela min dag. Kl. 7 på aftonen var jag på en Forestilling paa Hoftheatret, dit Studentkorpen hade inbjudit Naturforskarne till att åskåda en af Studenter uppförd “Studenter-Komedie i 3 akter “Gjenboerne” af Jens Kristrup” Före sjelfva pjesen var en Prolog. Kl. Omkring 1/2 11 kom jag förnöjd med min afton hem till Botaniske Have.

Den 13 Julii

Samma herrliga väder fortfor. Botaniska sectionen var samlad på vanligt ställe. Först höll Adj. Agardh ett föredrag, ett försök att uppställa gräsen efter deras centrifugala och centripetala blomning. Lector Malthesius förevisade derpå och utdelade åtskilliga rarare West-Götha-växter, hvaraf jag erhöll Arenaria gothica. Professor Liebman förevisade derefter en Zamia, som hade blifvit uppdragen af ett frö, hvilket knappast kunde hafva blifvit befruktadt. I anledning häraf uppstod en liflig discussion, hvilken dock ej ledde till något resultat. Slutligen valdes till medlemmar af en kommité i och för reglerande af en bytesförening: Prof. Wickström, Adj. Agardh, Cand. Nyman, Dr. Wahl, Doc. Lange och Dr. Paulsen samt utdelades en “Beretning om Naturforsker-Mødet den 12. Juli” och en “Fortegnelse over Medlemmerne af de Skandinaviske Naturforskeres femte Møde”

Kl. 4 e.m. spisade jag middag i Casinos store sal der prakten steg öfver alla gränser.

Kl. 6 e.m. efter slutad måltid företogs en spatsergång till Rosenborgs have, hvarest kaffe draks. Derefter besågo vi de präktiga drifhusen och trädgården. Jag kan ej underlåta att nämna en liten springbrunn här i trädgården hvilken var ofantligt täck. Kongliga slottet blef derefter föremålet för vår vandring. Det genomsågs noga och man kunde ej annat än bländas af den glans och alla de dyrbarheter, som der funnos. Bland de tusende dyrbara saker som der förekommo, vill jag endast nämna regalierna, den stora ädelstenen, en dopfunt af förgylldt silver af vid pass 2ne alnars höjd, Elephanter-orden, en spegel inlagd med rubiner, smaragder, topaser m.m., en liten svan med kropp af en äkta perla af vid pass ett dufäggs storlek, en ansenlig samling af bössor, värjor, sablar m.fl.vapen, hvaribland en värja, som tillhört Carl den 12te, flera ordnar, utmärkta taflor m.m. Mitt öga tröttades att skåda alla dessa dyrbarheter. Men då jag inträdde i spegel-kabinettet och skåda[de] mitt eget ringa jag fördubbladt otaliga gr och öfverallt gäckande kringdansa, då betogs jag af häpnad och förvåning; något dylikt hade jag aldrig förr sett. Alldeles förbryllad, men glad och förtjust hemkom jag till det stilla lugnet i Bot. Have.

Pappa tilbragte sin middag och e.m. på Sorgenfri hos hans Majst Konungen samt blef der bemött med en utsökt artighet. Hennes Majst Drottningen förde t.ex. Pappa ned i sitt rosenquarter och visade honom alla dess praktfulla prydnader samt afskar med egen hand en stor mängd blomstrande quistar och gaf Pappa dem. Pappa tog dem och medförde dem til staden, men quarglömde dem i hyrvagnen och så förlorade han denna gåfva, hvars värde i synnerhet bestod i det nedlåtande och hjertliga sätt, hvarmed den gafs af den höga gifvarinnan och hvilken Pappa alltså ihogkommer med rördt och tacksamt sinne.

Den 14 Julii

Vi gynnades af samma herrliga väder.

På morgonen gick jag och Farbror Forssander ut, för att skåda de märkvärdigaste samlingarne. Vi ställde först vår kosa till Old-Nordiske Museum, der vi efter uppvisandet af våra Adgangskort kringfördes och beskådade dess ofantliga samlingar. Derefter vandrade vi till Frue Kirke, der vi besågo Thorvaldsens herrliga Marmor-statuer af Frälsaren, Apostlarne och en Engel utom åtskilliga smärre stycken. Men nu var tiden inne att återvända till Bot. Have för att bevista Bot. Sektionens sammanträde. Der framträdde först Etatsrådet Schouw som framställde den geografiska utbredning af Italiens gräsarter. Slotsgartner Rothe meddelade “Bemærkninger om Frugttræernes Knopper och disses Udvikling”. Pappa meddelade derpå underrättelser om Bursers herbarium, hvilket är af största vigt, såväl för synonymiken som i synnerhet för Danska Floran. Slutligen förevisade Etatsrådet Schouw en Cuscuta från Nicobar-Öarne, hvilken vid groningen utvecklade en pseudo-bulbus. Slutligen utdelades exemplar af Beretningen för den 13 Juli.

Middagen spisade jag på Casinos stora sal, hvarest äfven Prinsen af Canino(!) befann sig. Straxt efter denna måltid (kl. 1/2 4 till 5) samlades Naturforskarne (“vi Præsterskapet” sa’ spögubben) vid Jernbanan , för att efterkomma Skandinaviska sällskapets inbjudning till en fest i Roskilde. Denna stad ligger 4 Danska mil från Kjöbenhavn och denna sträcka tillryggalades på 48 1/2 minuter. Framkomne till behörig ort, uppställde vi oss i leder med sångare och fanor i spetsen och tågade till kyrkan och upp til altaret, hvarest Margaretas graf är, hvilken besågs, samt hvarifrån vi afhörde en concert, i hvilken bland annat för tillfället författade verser afsjöngos. Dessa utdelades äfven, men mitt ex har förkommit, hvaremot jag har i behåll verser som utdelades “ved Ankomsten till Roskilde”.

Sedan jag besett de öfriga Kungagrafvarne samt brunnsinrättningen, gick jag beledsagad af Herr Schiötz ut att botanisera. Åtföljd af en sådan vägvisare, var det mig ej svårt att finna rara växter. Straxt vid Brunnslokalen fanns Parietaria officinalis, Bromus sterilis, Oenothera biennis , Poa aquatica, Verbascum thapsiforme, utom flera som härstädes öfverallt förekommo såsom Crepis biennis, Echium vulgare, Cichorium intybus, Delphinium consolida m.fl. Det raraste af allt var dock 6 exemplar af Orobanche elatior, hvilken fanns på en Kyrkogård, 1/4 mil från staden. Då vi återvändt från den excursion, var en ståtlig sexa tillredd af Studentföreningen. Jag kom då alla platserna voro besatte, men fick slutligen rum bredvid Etatsråderna Bang och Örsted, midt emot Prinsen af Canino m.fl. storgubbar. Tal höllos af Professor Clausen m.fl. men jag fick ej länge åhöra dessa, ty kl. 9 afgick en ångvagn till Kjöbenhavn med hvilken jag medföljde, jemte en stor del af Naturforskarne. De öfriga hemkommo ej förr än kl. 12 på natten.

Den 15 Juli

Då den Botaniska Sektionen i dag var församlad på vanligt rum och tid uppläste först Candidat Nyman början till en långtrådig jemförelse mellan Skandinaviens och Siciliens vegetation. Derpå höll Pappa ett föredrag om hybrida växter, hvilka han anser vara mycket sällsynta i naturen. Han varnade derföre för den nya lära, som vill förvandla hvarje växt till hybriditet. Adjuncten Agardh framträdde derefter med invändningar mot Schleidens Metamorphos-lära, i synnerhet mot skillnaden mellan axis och blad och slutligen visade Trädgårdsmästare Müller spirande exemplar af Anemone coronaria och Chærophyllum bulbosum, hvilkas spirning helt och hållet öfverensstämde med Monocotyledonernas.

Tillika utdelades Beretningen öfver gårdagens sammanträden. Kl. 1 hölls allmänt möte, men jag vandrade heldre i Botaniske Have. På aftonen hölls Soirée i Casinos stora sal, der jag hade mycket roligt.

Den 16 Juli

På morgonen vandrade Farbror Forssander och jag ut för att bese åtskilliga samlingar. Vi ställde först vår kosa till Thorvaldsens museum, hvilket, äfvensom hans graf, besågos. Men sådana mästerverk äro icke besedda på så kort tid, som vi hade att uppoffra, man skulle behöfva månader, ja år, för rigtigt kunna njuta af deras oförlikneliga storhet och herrlighet. Derefter begåfvo vi oss till Etnografiska samlingarne, hvarest man kunde få en tydlig föreställning om Grönländarnes lefnadssätt och redskaper. Dessa samlingar voro endast till en liten del ordnade. Derefter bevistade jag Botaniska sektionens sammanträde. Professor Liebmann höll derstädes ett föredrag om Mexicos Podosteneoner af hvilka han funnit 6 arter i Mexico. De förevisades och anatomiska samt morphologiska anmärkningar meddelades. Docenten Lange förevisade derefter en mängd utmärkta serdeles egna monströsa bildningar hos växter, såsom en Medicago falcata, hvars blommor utväxt till blad o.s.v. En högst liflig discursion uppstod i anledning häraf.

Candidat Nyman fortsatte sitt föredrag. Tillika utdelades berättelsen om gårdagens förhandlingar, samt Stud. Piper tilldelade mig åtskilliga rarare Danska växter.

Efter slutade föredrag var jag hos en Militär vid namn Vaupell på frukost; och det var grundlig frukost, det! Dennes son är en skicklig botanist, hvilken hade inbjudit flera yngre botanister. Derefter var jag hos Doc. Lange och erhöll af honom talrika rara Danska växter.

Kl. 4 spisade jag derefter middag i Casino, der Naturforskarne inbjödes till en “Festivitet i Tivoli”, till hvilken äfven Programmer utdelades.

Jag glömde att omnämna, det jag kl. 1 var på allmänt möte, hvarest Professor A. Retzius höll ett föredrag öfver Phrenologien, bedömd från Anatomisk ståndpunkt. Kapten L. Svanberg framkastade derefter och besvarade den frågan: ”Är Chemien något bildningsmedel?” samt Professor Eschricht visade Hvalarnes utbredning. Det öfriga som förehades derstädes rörde Naturforskaresällskapets angelägenheter, hvarom se Berättelsen, alldenstund jag ej quardröjde så länge.

På aftonen infann jag mig naturligtvis på Tivoli, hvarest 1000-tals couleurte Lampor bland de lummiga träden erbjöd en herrlig utsigt. Alla de saker, som här förtjent höras och ses kunde ej en menniska på en gång uppfatta.

Direkteur Lumbye anförde en serdeles vacker orchester, hvilken utförde de mest herrliga skapelser. Pantominer, Föreställningar af åtskilliga Beridare-sällskap, Fyrverkeri m.m. tjusade ögat. Och den böljande folkmassan, hurraropen, skrattet, handklappningarne, raketernes sprakande, allt bidrog att bilda en den mest inposanta tafla.

Midt i hvimlet märkte jag några anleten, som föreföllo mig bekanta. Då jag närmare eftersåg, fann jag, att det var Lector Groth och Studeranden Morén, hvilka jag nu fann i Kjöbenhavn, ett ställe der väl ingendera af oss hade förmodat att träffa hvarandra.

Men nu kan det vara nog med berättelsen om denna dagen med dess nöjen.



Den 17 Juli

Detta var sista dagen af Naturforskare-mötet. Botaniska sektionen hade i dag sammanträde på vanlig tid och rum, hvarest Etatsrådet Schouw förevisade 4 band blomsterteckningar af hög ålder. Dessa utmärkt väl utförda plancher tillhöra Kgl. Kopparstickssamlingen och äro af stor vigt och intresse med afseende på Kunskapen om Horticulturen i äldre tider. Magister Widegren från Stockholm höll derefter ett föredrag om vegetationen vid öfre loppet af Rio Pardo i Brasilien och förevisade dervid åtskilliga växtformer från dessa trakter.

Pappa framkastade derefter ett Förslag, att Bot. Sektionen skulle ingå med begäran til Hans Majst Konungen af Danmark, att äfven Svenska växter skulle få upptagas i det vigtiga planchverket Flora Danica, ett förslag, hvartill alla enhälligt biföllo. Derpå refererade den i och för Bytes-Föreningen nedsatte Comité sina förslag, hvilka biföllos. Bataljons-Chirurg Petit framställde derefter skillnaden mellan 1846 och 1847 års Vår-Calender samt slutligen framställde Prof. J. Agardh några Algorganers Natur och Betydelse, jemförda med de närmast Cryptogam-Familjernas organer. Berättelsen om gårdagens förhandlingar utdelas derefter, hvarpå Sektionens förhandlingar förklarades vara afslutade.

Kl. 1 hölls det sista allmänna mötet, der Etatsrådet Schouw först besteg talarestolen och framställde “den nuværende Planteverdens Fremkomst”. Pappa höll derefter ett föredrag i rak motsats mot föregående talare om “Jordens Perfectibilitet” Lector Faye uppställde derpå “Grundvalden för en nöje literair Forbindelse mellem Nationerne” och slutligen visade Prof. Forchhammer den vexelverkan, som eger rum mellan landet och det omgifvande hafvet.

De derefter förefallande discursionerna rörde sällskapets administrativa angelägenheter m.m., hvilka icke intresserade mig, hvarföre jag begaf mig hem till Botaniske Have. Der tilbragte jag äfven en stor del af min e.m., utom en stund som jag tilbragte hos Docenten Lange, af hvilken jag erhöll många rara dels Danska, dels Nord-Tyska växter.

På e.m. var Pappa uppkallad til H. Majst Konungen. Denne talade mycket nådigt med Pappa om åtskilliga ämnen och slutligen, då han gick ifrån Pappa, gaf han honom en liten ask eller rättare fodral, sägande: “Jag skulle önska, att Herr Professorn ville behålla detta såsom ett minne af mig och sitt vistande i Danmark”. Detta fodral innehöll Dannebrogs-orden. Om allt detta var jag hela dagen okunnig och först



Den 18 Julii

på morgonen, då jag skulle gifva pappa en näsduk ur fracken, märkte jag en ny stjerna bredvid Nordstjernan. Förundrad frågade jag Pappa, hvad detta månde betyda. – “Jo den der grannlåten fick jag i går mig påhängd” hvarpå Pappa aftog den och stoppade den i resväskan.

En annan utmärkelse, som tillföll Pappa här i Kjöbenhavn förtjenar äfven antecknas. Baron Berzelius kom nemligen och proponerade du-skål med Pappa. Pappa, som ej ansåg sig värdig en så stor ära, förklarade naturligtvis sin stora ringhet i jemförelse med den store mannen. Men B. var envis och sade, att om det ej skedde nu, så skulle det i alla fall ske i höst, alldenstund Pappa blifvit invald till en af de aderton i Svenska Akademien och alla, hvilka denna ära vederfarits, voro bröder. Detta var alldeles oförväntadt för Pappa, en så stor ära hade han ej kunnat hoppas. Han omtalade detta likväl ej för någon enda menniska, utom mig, så att då underrättelsen frampå hösten om valet anlände till Upsala, hade ingen (utom Pappa och jag), Mamma icke engång undantagen, den ringaste aning härom.

Denna dagen upphörde det vackra vädret att gynna oss. En excursion, som af några yngre Botanici skulle företagas, hvaribland äfven jag, måste derföre inställes.

Jag tillbragte derföre min förmiddag i Bot. Have. Frampå dagen klarnade det åter upp och blommorna grönskade i dubbel prakt efter det uppfriskande regnet.

Af Etatsrådet Schouw, vår artige och förekommande värd, erhöll jag på f.m. dennes “Naturskildringer”, Anden samling, hans “Tale i Selskabet for Efterslægten”, och hans “Skandinaviens Natur og Folk”, äfvensom berättelsen öfver gårdagens Förhandlingar och åtskilliga verser som “Avskedshilsen til Danmark”, “Nordens Quinder”, “Naturkræfterne”, “Nordens Konger, “Den 17 Juli 1847", “Farväl till våra Danska vänner” och “Blandt Naturforskere”.

På e.m., då det herrliga vädret åter inträdt, foro Titus, Schouw och jag till Dyrhaven i en omnibus. Derstädes fanns mycket att förnöja sig med såsom Lindansare, rutschbanor etc., men jag var snart mätt på sådant och gick derföre att botanicera. De växter jag der fann, voro Melica uniflora, Carex remota, Circæa lutetiana, Nepeta Cataria, Ononis arvensis, Chrysanthemum segetum, Carpinus betulus, Acer campestre, Eupatorium cannabinum m.fl., samt vid hafsstranden Helianthus peploides, Elymus arenarius, Atriplex littoralis (!), Cakile maritima m.fl.

Kl. 10 hemkommo vi till staden.



Den 19 Juli

Väderleken var alldeles som i går. På f.m. hade åtskilligt att uträtta såsom skaffa Ångbåtsbiljetter, taga afsked, m.m., ty detta var den sista dagen, vi skulle tillbringa i det sköna Danmark. Herr Piper meddelade mig åtskilliga sällsynta växter.

Kl. 7 e.m. stego vi ombord på Ångfartyget Malmö. En otalig menniskomassa var församlad vid 2:dra Toldboden, hvilken med hurrarop tillkännagaf oss sina välgångsönskningar. Ångfartyget lade ut från land och småningom fördunklades dragen af vårt brödraland, till dess den nedgående solen alldeles undandrog det våra blickar.

Kl. 1/2 10 landade vi i Malmö, hvarest vi äfven tilbragte natten.



III. Återresan till Vexiö, vistandet derstädes och hemresan till Upsala.

Den 20 Juli

Wädret var det herrligaste, man kunde önska sig, om jag undantager en kort stund på f.m., då det småregnade.

På morgonen gick jag ut, för att som hastigast bese staden och hamnen. Der fann jag en för mig förr okänd växt, neml[igen] Hordeum murinum, hvilken i stora massor frodades derstädes.

Med Prof. Ekelundh foro vi kl. 1/2 9 från Malmö till Lund, hvarest nämnde Professor blef vår värd. Den herrliga trackt, genom hvilken vi färdades, kunde ej annat än göra det behagligaste intryck. De bördiga fälten, omgifna af lefvande pilhäckar, de välmående landtgårdar, alléerna utefter vägarne – belyst af solens förgyllande strålar, allt väckte hos oss förtjusning, vi som äro vana vid Upplands lerkokor och trädesfällt.

Framkomne till Lund voro omkring på visiter hos åtskilliga personer. Botaniska trädgården och Paradislyckan besöktes äfven.

På quällen hade Prof. Ekelundh bjudning för Pappas skull till hvilken stadens förnämsta personer voro inbjudna.

De växter, som jag i dag såg voro ganska få i anseende till den hastighet, hvarmed vi genomforo trackten mellan Lund och Malmö. De voro endast Salix alba och viridis, Onopordon Acanthium, Carduus acanthoides och Circium acaule.

Den 21 Juli

Vädret var herrligt.

Förmiddagen använde vi att bese åtskilliga märkvärdigheter, såsom Observatorium, Musicum, kyrkorna, Physiska cabinettet o.s.v. På Helgonabacken fann jag Dipsacus pilosus, Veronica polita; och från detta ställe kastade jag längtansfulla blickar på Kjöbenhavn, hvars byggnader liksom master uppstucko vid Horizonten. Landskrona syntes äfven.

Till middag var vi bjudna till Boktryckaren Berling, en vår slägtinge, hvars boktryckeri och stilgiuteri vi med beundran beskådade.

Kl. 3 e.m. foro vi från Lund, för att begifva oss till Vexiö. Vi hunno kl. 9 fram till Hörby, hvarest vi tillbragte natten.

Mellan Lund och Hurfva sågos blad af Senecio erucifolius, Cichorium intybus med sina vackra blå blommor m.fl. växter. Vid Hurfva togos Epipactis palustris och Ononis hircina. Flera Storkar samt ett storkbo sågos äfven; en ovanlig syn för oss Uppländingar!



Den 22 Juli

Det herrliga vädret fortfor. Vi fortsatte i dag vår resa, men hunno ej längre än till Marklunda, hvarest vi tillbragte vår natt. Christianstad såg jag med längtasfulla blickar på 1/2 mils afstånd, men kunde dock ej komma dit.

Jag tog i dag åtskilliga för mig nya växter, i synnerhet på sandfälten vid Quiinge nära Christianstad. De voro Gnaphalium arenarium med pomeransröda och gula blommor, Filago minima, Koeleria glauca, Corynephorus canescens, Scabiosa columbaria, m.fl. samt dessutom Marrubium vulgare, Malva rotundifolia, Anagallis arvensis, Acorus Calamus etc.

Den 23 Juli

Vi fortsatte tidigt på morgonen vår färd till Vexiö under ett herrligt resväder. Kl. 5 e.m. kommo vi fram till behörig ort och emottogos der på det hjerligaste af Farmor och Fastrarne Vernelin, Mamma, Sally, Sanna och Fastrarne Forssander. Nu visade sig vår lycka; vi hade knappt hunnit in i förstugan och jag inpraktiserat mine växtbuntar, förrän ett hällregn började, hvilket fortfor hela quällen.

De enda anmärkningsvärda växter, som jag i dag såg, voro Betula nana och Utricularia pulchella, båda i Stenbrohults Socken.

Den 24 Juli

I dag var vädret åter vackert. Vennbergarne och jag företogo i dag ett litet ströftåg till Solberget och Hof, under hvilken vi togo Scabiosa Columbaria, Senecio Jacobæa, Angelica sylvestris m.fl. växter. Då vi sutto vid middagsbordet, skulle de som hade syskon på ömse sidor om sig, önska sig något, enligt ett gammalt bruk. Mamma satt då händelsesvis mellan 2ne syskon och önskade derföre att Mormor och Mostrarne skulle komma till Vexiö, medan hon var der.

På quällen, då vi gingo för att äta quällsvard, körer en vagn in på gården och det är verkligen Mormor och Mostrarne! Ack, hvilken glädje!!!

Den 25 Juli

Om denna dagen är ej särdeles mycket att berätta. Väderleken var vacker och vi voro derföre på e.m. ut och spatserade till Hof, hvarest det var ronddans och allmän glädje.



Den 26 Juli

Äfven om denna dag är föga att anteckna; endast att vädret fortfarande var vackert samt att vi på aftonen voro bjudna till Biskop Heurlin, hvarifrån vi hemkommo kl. 11 på quällen.



Den 27 Juli

Om denna dagen är endast att säga det vi på e.m. voro bortbjudna till Doktor Wennberg. Lockade af det herrliga vädret, begofvo vi oss till Domprost-Gärdet, hvarest vi lekte! Men några åskknallar förmådde oss att förfoga oss innom hus, hvarest vi fortsatte att leka långt in på natten. Något regn åtföljde likväl ej den nyss omtalta åskan.



Den 28 Juli

Regn och mulen himmel hade i dag förjagat det vackra vädret.

Pappa och jag voro i dag bjudna till middag hos Domprosten Elmgren. På quällen hade Farbror Vernelin herrbjudning.

Den 29 Juli

På f.m. föll litet regn, men för öfrigt var vädret mycket vackert. På e.m. kl. 1/2 3 gingo Wennbergarne och jag ut på excursion till Beckaslöf, Bergunda, Bergquara Reppe, Bergsnäs och Helgevarma; vid Bäckaslöf togo vi Galium silvestre; vid Bergunda Lycopus europæus och på Kyrkogården Euphorbia Cyparissias copiosissime; vid Bergquara Utricularia vulgaris, minor och intermedia, Aquilegia vulgaris, Schoenus albus m.fl.; vid Helgevarma Hypericum montanum, Hydrocotyle vulgaris, Alchemilla Aphanes, Filago montana, Rubus suberectus etc. Kl. 1/2 9 på aftonen hemkommo vi förnöjda.



Den 30 Juli.

Wädret var vackert. På middag voro vi i dag bjudne till Doktor Vennberg (Pappa och jag). Likaledes på quällen. Jag quarstannade hela e.m. derstädes och roade mig med att betrakta åtskilliga aflägsne föremål med en ypperlig tub, som Dr Vennberg eger.



Den 31 Juli.

Vädret var i dag mulet, hvilket dock ej hindrade mig och Vennbergarne att företaga en excursion till Evedahl och Kronoberg. Vår möda blef ej obelönt. Så t.ex. togo vi vid Solberget Thalictrum simplex, vid Hof Cuscuta Epilinum, i Evedahls-skogen den för Vexiö-Floran nya Pyrola umbellata; Vid Evedahl Montia fontana, Trifolium arvense, Cornus suecica (blad), Lobelia Dortmanna m.fl., vid Kronoberg på fasta landet, Geranium molle och columbinum (ny för Vexiö-Floran); bland ruinerna Stachys sylvatica, Ribes rubrum, Lupulus m.fl..Vi hemkommo till middagen. På aftonen voro vi ute och spatserade, då vi i Kammarrådet Longs trädgård sågo Thalictrum aquilegifolium.



Den 1 Augusti.

I dag hade åter det vackra vädret inträdt. På e.m. företogo vi jemte Farmor, Fastrarne, Farbror Forssander, Morbror Noach och Doctor Vennberg med familj en liten utflygt till Kronoborg, hvilket vi äfven noggrannt genomsnokade. Lector Palmlund med fru hade äfven företagit en färd till dessa ruiner. Då vi derföre kommo åter till staden, bestod karavanen af ej mindre än 10 vagnar.



Den 2 Augusti.

Nu var afskedstimman slagen. Förmiddagen upptogs af afskedsvisiter m.m. kl. 3 på e.m. foro vi derefter från Vexiö och hunno denna dagen till Lenhöfda, hvarest vi tillbragte natten. Om



Den 3 Augusti

är intet annat att säga, än att vi under samma herrliga väder som gårdagen fortsatte vår resa. Efter ett besök i Madesjö prästgård hos Prosten Sandberg samt sedan vi besett dervarande kyrka, anlände vi kl. 1/2 9 på quällen till Calmar samt af vår slägtinge Dr Pettersson, hos hvilken vi äfven tillbragte vår natt.



Den 4 Augusti.

Vädret var fortfarande vackert. Vi besågo i dag slottet och Domkyrkan. Jag använde min tid synnerligast på att insamla åtskilliga rarare växter såsom Diplotaxis tenuifolia, Lactuca Scariola, Carex extensa, Anagallis arvensis, Veronica polita, Atriplex nitens, Sagina maritima, Lepigonum marinum, Isatis tinctoria, Trifolium fragiferum. Zannichellia palustris, Plantago Coronopus och maritima, Glaux maritima, Aster Tripolium, Rosa rubiginosa, Carduus Acanthoides m.fl. Sambucus ebulus och Verbascun Thapsiforme voro nästan alldeles utrotade, af hvardera sågs ett exemplar. Mercurialis annua, Daucus carota, Carduus nutans m.fl. sågos äfven.

Mag. Sjöstrand från Öland var inne i staden, för att få träffa Pappa.

Om aftonen gingo vi ombord på Ångfartyget Scandia, under hvars däck vi tillbragte vår natt.



Den 5 Augusti.

Kl. 5 på morgonen foro vi från Kalmar, foro förbi Borgholm och den famösa ön Jungfrun samt landade kl. 1 i Vestervik. Pappa och jag voro der i land för att botanicera, men fann endast Batrachium marinum, Hieracium rigidum, Astragalus glycyphyllus, Trifolium fragiferum och Rubus affinis. Om vår öfrige resa är nu endast att tillägga, att vi under ett herrligt väder



Den 6 Augusti

kl. 12 på dagen kommo till Södertelje och kl. 1/2 4 e.m. till Stockholm, hvarest vi tillbragte natten och att vi



Den 7 Augusti

under ett häftigt störtregn hemkommo kl. 1/2 4 e.m. till vårt hem i Upsala efter en särdeles nöjsam resa.



S L U T

FÖRENINGEN ELIAS FRIES ÄTTLINGAR

Styrelse:

Elias Fries, ordförande, Uppsala

Anders Fries, sekreterare, Umeå

Barbro Jungstedt, kassör, Lidingö

Gunilla Broberg, Mariestad

Eva Fries Mård, Norrköping

Inga Hermelin, Stockholm

-------------------------------------------------------------------

I skriftserien har hittills utgivits:

  1. Ina Almén: Gamla Moster Lina - Friesens Lotta

  2. Birgitta Bråkenhielm: Sally Fries - Elias Fries äldsta dotter.

  3. Nils Fries: Elias Fries och Femsjö

  4. Ina Almén: Oskar Robert Fries 1840 - 1908

  5. Sigurd Fries: Elias Fries och de svenska växtnamnen

  6. Ina Almén: Om Sanna Almén. 1. Mitt barndomshem i Uppsala

  7. Gunnar Eriksson: Elias Magnus Fries

  8. Elias Fries: Kort redogörelse för mina mykologiska studier

  9. Claes Bernes och Sven Bråkenhielm: Klimatet och skogsvegetationen

  10. Robert Andersson: Elias Fries och Femsjö

  11. Gunhild Almén: Berättelse över den genealogiska resan

  12. Allan Ekström: Elias Fries som riksdagsman

  13. Tore Fries: Dagbok under en resa till Småland, Skåne och Danmark sommaren 1847

Äldre nummer i skriftserien kan beställas av sekreteraren. De läggs dessutom ut på föreningens hemsida, www.eliasfries.org

2005







База данных защищена авторским правом ©shkola.of.by 2016
звярнуцца да адміністрацыі

    Галоўная старонка