Byteskvalitén påverkar matningshastigheten men inte ungarnas kondition hos halsbandsflugsnapparen, Ficedula albicollis




Дата канвертавання19.04.2016
Памер6.64 Kb.
Byteskvalitén påverkar matningshastigheten men inte ungarnas kondition hos halsbandsflugsnapparen, Ficedula albicollis
Elisabeth Bolund
Alla organismer har tillgång till resurser, som tid och energi, som kan investeras i olika aktiviteter, som tillväxt, underhåll och reproduktion. Resurserna är begränsade, vilket gör att organismen måste prioritera mellan de olika aktiviteterna. Det resulterar i så kallade trade-offs, där organismen väger de olika aktiviteterna mot varandra och väljer hur de begränsade resurserna ska investeras. Jag har använt halsbandsflugsnapparen som studieorganism för att undersöka vad den möter för trade-offs när den föder upp sina ungar. Fältstudien genomfördes på Gotland under häckningsperioden 2004. Halsbandsflugsnapparen är en utmärkt studieorganism eftersom den gärna häckar i holkar och är tolerant mot störningar under häckningen. Huvudsyftet med studien var att undersöka hur byteskvalitén varierade med matningshastigheten. Med kvalité på bytet menas mängden energi det innehåller. Jag undersökte också hur föräldrarnas ålder och en experimentellt förstorad kullstorlek påverkade matningsmönstret och letade även efter effekter på ungarnas kondition.

Studien utnyttjade en relativt ny filmningsteknik, med en liten “spionkamera” som monterades inuti holken. Denna metod har flera fördelar, man kan mäta matningshastigheten och bytessammansättningen samtidigt, och stör dessutom fåglarna minimalt, vilket gör att många holkar kan filmas samma säsong, vi filmade 63 holkar i drygt en timme vardera. Vid analysen av filmerna, registrerade jag vilken av föräldrarna som kom med mat, och identifierade bytet till en av fem kategorier: insekter med vingar, larver, multipla byten (d v s flera byten på samma gång), oidentifierade byten samt kategorin spindlar, skalbaggar och myror. Dessa kategorier delades vidare in i storleksklasser. Resultaten från studien tyder på att halsbandsflugsnapparföräldrar står inför en trade-off mellan byteskvalité och matnings- hastighet. De verkar ha två olika matningsstrategier: att mata ofta med mat av låg kvalité eller att mata mer sällan med mat av hög kvalité. Larver och multipla byten klassificerades som hög kvalité, medan spindlar, skalbaggar, myror och små bevingade insekter är låg kvalité.


De två medlemmarna i ett par hade mycket liknande matningsmönster, men deras ålder påverkade inte matningsmönstret. Precis som tidigare studier visat, vägde ungar från förstorade kullar mindre än ungar från kullar som inte förändrats i storlek. Detta trots att föräldrarna matade oftare om de fått en förstorad kull. Bortsett från kullstorleken, påverkades ungarnas kondition varken av matningshastighet eller av bytessammansättning. Föräldrar som matar ofta med mat av låg kvalité hade alltså ungar med samma kondition som föräldrar som matar mer sällan med mat av hög kvalité. Däremot verkade det vara kostsamt för föräldrarna att mata ofta, honor som matade ofta förlorade mer vikt under häckningen än honor som matade med en hög andel larver. Honor som matar mest med larver kan alltså investera mindre i häckningen för samma slutresultat, avkommans kondition.

Examensarbete i biologi, 20 p, HT 2004


Institutionen för biologisk grundutbildning och Institutionen för ekologi och evolution,

Avdelningen för Zooekologi, Uppsala Universitet



Handledare: Lars Gustafsson och Joanna Sendecka







База данных защищена авторским правом ©shkola.of.by 2016
звярнуцца да адміністрацыі

    Галоўная старонка